a thing tonight

Varför minns man minnen som gjort mest ont? och nästan aldrig de som gjort en jätte glad? Jag skulle kunna sitta och skriva i en evighet om misstag och svek. Men nästan ingenting om det andra? varför är det så?

Jag vill skriva om vackra saker. Det händer mig aldrig vackra saker, eller jo. Klart det gör, och visst har jag skrivit om det. Men sånt där vacker som man får läsa av alla andra. När någonting riktigt vackert händer mig så kan jag inte alltid berätta det, för det känns som om jag FÖRSTÖR det. Jag förstör det genom att tänka på det och tänka på vad man borde gjort istället. Det är så lätt att vara efterklok.

Låt det vackra vara vackert.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0