Tänkte skriva ett snabbt inlägg före jag går och lägger mig, och ja.. ni läste rätt, jag tänker faktiskt gå och lägga mig före klockan 23.00 denna fredagskväll. Pga. att det inte finns något att göra och för att min hals värker så uta helsike!

Men före så tänkte jag skriva ett inlägg om min syster!
Som sagt, min syster bor nujust i Frankrike (Geneve), och har bott där snart ett helt år. Självklart har hon varit hemma några gånger, men de gångerna är mycket få, och dom minskar mera och mera för varje månad som går.
Och jag kan nämna att vi två inte har haft så bra relation hela tiden, men det stärktes till 130% förra julen, när vi satt och höll om varandra och grät tillsammans! Och som ni kanske har listat ut var det inga glädje tårar, det var tårar som föll för övergivenhet och rädsla. Men vi växte och växte, och kom varandra närmare och närmare. Och vi klarade all motvind tillsammans. och då kom den dagen då du satte dig på ett flygplan tillbaka, och skulle jag skriva att jag sov de närmste nätterna ljuger jag, jag var vaken varje natt och tänkte på hur dåligt men samtidigt bra vi hade det, och några till floder med tårar kom..
Men en dag satte jag stopp för det hela, jag tänkte att vi skulle klara detta fast vi var flera miljontals kilometer från varandra, och att jag skulle ta tillvara på dagen som den var!
Ringde dig nästa dag, haha.. och det samtalet blev inte billigt.

Och med de orden säger jag dig Sandra, kom hem!
Jag saknar dig alldeles för mycket ikväll, att kunna gå till ditt rum och mysa i soffan framför en film.
Ja, det skulle sitta helt perfekt ikväll!